Lillhusse har ett väldigt bra hus, det har funnits en sandlåda där förut men Gammelhusse tog bort den när Lillhusse flyttade dit, dock så är sanden kvar och vem gillar sand?!
Jag gör ju mina försöka att se oskyldig ut när de frågar vem som slänger sand på gräset..
Men när man har sand i hela ansiktet och magen så är det svårt att se oskyldig ut.
Lika bra att fortsätta gräva med andra ord för när de ändå har kommit på mig så får jag passa på att gräva så länge jag hinner.
Gropen blir djupare och djupare, härligare och härligare och svalare och svalare.
Den där gräsklipparen vill jag dock inte ha i närheten av min sand. Den är lite läskig men jag står upp för min sand.
Till slut blir även jag lite trött så jag lägger mig och tar en siesta i skuggan, passar den här valpen riktigt bra.
Sedan kommer ju husse och då måste jag ju kolla vad han har för sig.
Inget kul så jag återgår till att vara en söt valp i väntan på att något ska hända.
Hemma hos Gammelhusse igen så snor jag allt jag kommer åt, det kliar så dant i munnen, matte påstår att det är tänder som spökar i min mun.
Den där gammelhusse som ibland kommer på besök han är allt en rolig prick så när hans tjejer flydde fältet snodde jag en plats så vi kunde ha ett snack.
De tvåbenta är konstiga och har ett stort tygstycke i luften en sån här dag. Själv hade jag velat slita sönder den men då den inte tillhörde någon av mina hussar fick jag vänligt avstå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar