De tvåbenta sliter med att ta bort det gamla staketet och ska sedan sätta dit ett nytt. Ändå vet jag vart min tomtgräns går!
Jag har hjälpt till att bära de söndriga plankorna till en annan plats, inte helt säkert dit de tänkte den.
Sedan har jag ju lekt och flisat en hel del med plankorna också, perfekt för en hund som mig!
Nu när jag tvingas sitta i linan så kommer jag åt rätt bra ändå, där de tvåbenta går kan jag stå i vägen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar